DET KVINNLIGA NÄTVERKET FÖR LEDARSKAP • FÖRETAGANDE • KARRIÄR

Sveriges Kvinnolobby vill se mer satsningar på jämställdheten

Regeringen säger sig satsa mer på jämställdhet i budgeten för 2018 ”Samhällsbygget”, men Sveriges kvinnolobby vill se mer:

Utvalda satsningar korthet:

• Inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs. Det är bra, men regeringen måste angripa roten till problemet genom att säkra tryggare arbetsvillkor, ökad bemanning och rätt till heltid inom kvinnodominerade sektorer där sjuktalen är som allra högst.
• Satsningarna på en jämlik skola måste ha ett jämställdhetsperspektiv. Det är väl känt att pojkar presterar sämre och flickor mår sämre i skolan. Detta behöver angripas.
• Utöver särskilda enheter för sexualbrott krävs minst två tjänster i varje polisregion till arbete med att bekämpa prostitution och sexköp.
• Ett höjt bostadstillägg är en viktig satsning för kvinnliga pensionärer, men räcker inte för att lyfta de mest utsatta kvinnorna ur fattigdom. Då krävs också höjd garantipension.
• Vi vill se en fördubbling av stödet till kvinnors organisering som är underdimensionerat och lägre än för andra civilsamhällesorganisationer.

En välkommen satsning i årets budget är den på förlossningsvården som tilldelas 1 miljard kronor per år fram till 2022. Det är bra att regeringen lyssnat på barnmorskor och födande kvinnor som larmat om en ohållbar situation, menar Sveriges Kvinnolobby. Men för att medlen ska göra skillnad behövs tydliga krav på hur landstingen ska använda och redovisa pengarna, något som inte finns i dagsläget.

– Om medel till förlossningsvården inte styrs är risken stor att regeringen fortsätter plåstra om ett öppet och växande sår. Medel måste vara permanenta och användas till att säkra fler förlossningsplatser och stärkt bemanning. Bara då kan vi nå målet om en barnmorska per födande kvinna, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Sveriges Kvinnolobbys granskningar av etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden, ett område som lyfts fram i budgeten, visar att mindre än var fjärde subventionerad anställning gått till kvinnor och att bara 15 procent av kvinnorna fått ett jobb efter etableringsuppdraget.

– Det är bra att regeringen satsar på språkkurser och insatser under föräldraledigheten för utrikesfödda kvinnor. Men satsningen är för liten och innehåller bara tillfälliga arbetsförberedande insatser. Så länge det inte finns jobb som motsvarar kvinnors erfarenheter är andra insatser verkningslösa. Platser behöver öronmärkas för kvinnor och vägar in i kvinnodominerade yrken måste prioriteras, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Polisen prioriterar ner mäns våld mot kvinnor och sexualbrott, något som blivit tydligt nyligen. När regeringen nu satsar 7 miljarder kronor på Polisen fram till år 2020 måste medel öronmärkas för att bekämpa de brott som särskilt drabbar kvinnor, menar Sveriges Kvinnolobby.

– Trots att det i många fall finns bevis och en känd gärningsman har det visat sig att Polisen inte utreder kvinnofrids- och sexualbrott. Vi kräver att pengar öronmärks och att alla polisdistrikt inför en särskild enhet som enbart arbetar med dessa brott. Det räcker inte att hålla tummarna och hoppas att pengarna ska gå till jämställdhet, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Sänkningen av pensionsskatten är den största satsningen i budgeten. För de med låga pensioner, där en övervägande majoritet är kvinnor, rör det sig om lite pengar. En pensionär med 13 300 kronor i månaden beräknas få 169 kronor mer i månaden.

– Den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner är 6500 kronor per månad. Då är några hundralappar extra en klen tröst. Det bästa sättet att hjälpa de 130 000 kvinnliga pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns vore att höja garantipensionen, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *