DET KVINNLIGA NÄTVERKET FÖR LEDARSKAP • FÖRETAGANDE • KARRIÄR

TOP MAN Jan Carlzon: ”Mitt ledarskap är mer applicerbart för den som har kvinnliga egenskaper”

jan

Inte bara en av Sveriges, utan också en av världens främsta ledarskapsgurus. Dessutom långt före sin tid när det gäller tankar kring jämställdhet. Jan Carlzon är mer än bara charmkurser och framgångsrika flygbolag.

– Jag tror inte att killarna klarar att utvecklas av egen kraft, säger Jan Carlzon och fortsätter:
– Kvinnans stora problem i det här samhället ligger på mannens sida. Det är mannens problem som måste lösas, då kommer kvinnans (frigörelse) av sig självt.
Han lutar sig framåt.
– Vi som ledare måste ta på oss ett ansvar för att lösgöra krafter. Jag som företagsledare måste lära mig att inte reagera negativt när en man kommer och vill ta ansvar för sin del av hemmet. Det är ju helt otroligt att inte en man – som inte ens har fått bära fostret inom sig, som inte har känt sparkarna, som inte har varit med om värkarna – att inte den mannen skulle ha något behov av att hålla barnet intill sig när det väl har kommit ut. … och kanske få sköta om och vara tillsammans och vårda det här barnet under dess första uppväxtår. Om man förnekar det så förnekar man ju att mannen har känslor över huvud taget.
– Är det på något område som jag skulle vilja ha lagstiftning, även om det inte är många jag vill ha det på, så är det på det här området: Säg att en familj med två personer får nio månaders barnledighet, men bara under förutsättning att mannen stannar hemma tre, fyra månader.
– Om jag säger så här, att jag tror att det finns lika många klyftiga kvinnor som män, så borde det vara 50/50 … Kan ni tänka er vilken potential, vilken resurs det ligger i att kunna utjämna det här till 50/50 …under förutsättning att man gör mannens och kvinnans möjligheter och roller lika. Men börja hos mannen, för det är vi som sitter fast. Det är jag som har slips, inte du! avslutar Jan Carlzon och rycker i sin egen slips för att visa att han menar allvar.

Året är 1979, Jan Carlzon är 38 år och VD för Linjeflyg. Han medverkar tillsammans med politiker och samhällsdebattörer i programmet Inför 80-talet, ett samtal om framtiden. Temat är jämställdhet och hans tankar känns som en frisk fläkt in i ett år 2015 där jämställdheten på många områden inte har kommit ett dugg längre än 1979 – ja, kanske rent av tagit något steg bakåt?

Ganska exakt 36 år senare möter vi en, kanske inte helt oväntat,  36 år äldre Jan Carlzon på ett kafé i Stockholm. Han har alldeles nyligen fått se filmklippet själv, i samband med inspelningen av Claes Elfsbergs stora SVT-projekt om 40-talisterna, där han medverkar som representant för näringslivet.
Han är lika tagen som vi av resan i tidsmaskinen och av det patos som smäller rakt igenom både tiden och tv-rutan:
– Vilken jäkla kille! 38 år gammal! Snacka om att man blir imponerad av hans sätt att stapla argument och skapa slagkraft.

Jan Carlzon 2015 håller med om vartenda ord
från Jan Carlzon 1979, men så här i backspegeln kan han inte intyga att han har hedrat de idealen som han kanske borde.
– Nej, jag är inte säker på att jag levde efter det, säger han lite generat. Inte privat.
– Men som ledare gjorde jag det. Jag har alltid haft ett könsneutralt ledarskap. Eller egentligen ett ledarskap som faktiskt är mer applicerbart för den som har kvinnliga egenskaper, må den vara man eller kvinna.

Karriären började på Vingresor där Jan Carlzon så småningom blev VD. Han värvades till krisdrabbade Linjeflyg som han förvandlade till ett lönsamt folkflyg, lanserade ”hundralappen” och spelade Love is in the Air för att peppa personalen.  Han lyckades som vd och koncernchef 1981-1993 vända SAS till ett framgångsbolag – bli världsbäst på att hålla tidtabellen, införa business class och bli världsbäst på service genom att platta till organisationen och skicka hela SAS-personalen på charmkurs. Boken Riv pyramiderna blev en internationell succé och man kan än idag mötas av rollups med Jan Carlzons porträtt, den engelska utgåvan Moments of Truth och säljpitchen ”Management by Love” i flygplatsbokhandlar världen över.

Den spikraka framgången kom inte ur någon medveten karriärplan, men någonstans hade han ändå bestämt sig för att han skulle lyckas i livet. Kanske mot bakgrunden av de sorger som drabbat hans familj. I sitt sommarprogram berättar han:
– Tre syskon hade redan dött när jag föddes. Ett tvillingpar som dog efter en vecka och en son som när han var 2,5 år och slog huvudet i ett fågelbad där han drunknade.
–Det var den dagen som mitt uppdrag i livet började. Mina föräldrar skulle aldrig mer vara oroliga, de skulle alltid vara glada och stolta. Det blev det meningsfulla i mitt liv.

Ja, vad är det med det Carlzonska ledarskapet som gör att hans bok Riv pyramiderna fortfarande trycks om och om igen över hela världen? Den är översatt till 23 språk, den har hyllats av Bill Clinton, den har citerats och analyserats av ledarskapsexperter inom alla skolor och inriktningar. På Harvard Business School används boken fortfarande som kurslitteratur.
– Än i dag säljer den som smör i Brasilien, Portugal, Sydkorea, Kina och USA, säger han utan att försöka dölja sin stolthet. Jag har aldrig hört talas om en sådan bok som skulle kunna fortsätta att sälja trettio år efter att den givits ut.
Några pekar på enkelheten, menar att det är det som är grejen med Riv pyramiderna och med Jan Carlzons storhet.
Mångårige rådgivaren och Handelskompisen Leif Lind har sagt att ”Janne är ingen djup tänkare, då hade han inte varit någon bra företagsledare” och Carlzon menar själv att en intellektuell läggning är ett hinder: Man ser alldeles för många möjligheter och kan inte fatta beslut.
Eller kanske är det tillgängligheten och det personliga tilltalet? I boken delar han generöst med sig av sina personliga erfarenheter, både med- och motgångar.
Många framhåller istället att boken är så nyttig och har ett så bra fokus på kundnyttan. Allt detta är förstås sant, men Jan Carlzon har så här efter trettio år hunnit göra en egen analys som sträcker sig mycket längre än så.
– Jag tog företaget och samhället från det traditionella industrisamhället där maskinen stod i fokus till tjänstesamhället där människorna var i fokus. Vi hade flugit plan på Linjeflyg, nu insåg vi att vi måste flyga människor. Då fanns det inte längre användning för det gamla chefskapet där man kunde peka med hela handen. Nu behövdes ett ledarskap, ­något helt annat, där man skapade förutsättningar för människor att leda själva.
– Då handlar det om att både kunna lyssna och vara visionär, att kommunicera, att sätta upp ett mål och visa en väg för människor att gå. Att få dem att ta ansvar under ett kärleksfullt ledarskap, att skapa kärleksfulla miljöer.
– Allt det här, lyssnandet, kommunikationen, det kärleksfulla, ofta är ju det kopplat till kvinnliga egenskaper. Jag tror att det är de människor som bär med sig dessa kvinnliga egenskaper som är de naturliga ledarna.
Information och ansvar är två viktiga pusselbitar i han ledarfilosofi. Öppenhet, men också förmågan att kommunicera informationen på ett effektivt sätt.
–Den som inte har  information kan inte ta ansvar och den som har information kan inte undgå
att ta ansvar.

Jan Carlzon ber  på sitt milda och vänliga, nästan försynta sätt, om lov att få skryta lite:
– Om jag får dra på så… För två år sedan gjorde Kairos Future och tidningen Chef en undersökning bland chefer om vilka förebilder som har betytt mest för dem i deras ledarskap…
Jag vet, jag var där! 48 procent svarade Jan Carlzon. Det var märkligt att se undersökningen presenteras som ett ordmoln där ”SAS-Jannes” namn var större än Jesus, Gud och ett dussin andra ledare tillsammans.
Och detta mer än ett kvartssekel efter att Jan Carlzon blev ”SAS-Janne” med hela svenska folket och hade fått hjältestatus efter framgångarna,. Äntligen kunde skandinaverna vara stolta över sitt flygbolag. Men det var inte bara framgångarna. Det var det där som var annorlunda, både i framtoningen och i det som hände i företaget. ”Charmkurser” blev ett begrepp inom alla möjliga branscher och även inom offentlig sektor, alla ville bli som SAS.
Hur var det förresten med de där kurserna? Idag tonar Jan Carlzon ner deras innehåll, men inte deras symbolvärde.
– För att få framgång ska du göra många bra saker och de ska alla prata om samma sak. Vi skulle bli bäst för de frekventa affärsresenärerna och vi gjorde kanske 150 saker för att åstadkomma det. ”Charmkurserna” var en av dem. De kom till, inte för att vår servicepersonal inte var bra, utan framförallt för att vi ville visa dem att de var så viktiga att vi kostade på dem en kurs.
– Vi köpte våra utbildningar från Claus Möller och sedan startade vi Scandinavian Service
Institute.

Dansken Claus Möller myntade begreppet ”Putting People First” och sålde under de här åren in ”yuppiekalendern”  Time Manager med tillhörande utbildningskoncept till snart sagt varenda svensk i karriären. Man kanske kan kalla konceptet för de första ledarskapskurserna för medarbetare. Att skriva upp saker i kalendern var bara en trigger, det handlade mer om personligt ledarskap och attityd. SAS användes flitigt som exempel i införsäljningen – varje gång man såg en sådan kalender ligga på ett mötesbord associerade man på något sätt till det flygande hjältebolaget. Och Claus Möllers kurser såldes ända ner i gruvgångarna hos LKAB.

Men Jan Carlzon har ingen yuppiekalender. I dag har han sålt bolaget Ledstiernan som han var med och startade efter SAS-tiden. Han har några privata investeringar, bland annat i livsstilsbilagan A Perfect Guide och Fyndiq, den senare ett slags Ullared på nätet. Några investeringar har han sedan mer än tio år tillbaka, ibland kommer det till några nya. Han har aldrig velat kallas riskkapitalist, föredrar i så fall ordet affärsängel.
Han spelar golf, går på gym och yogar. Tennisen som varit viktig under hela hans liv – Jan Carlzon var ordförande i tennisförbundet fram till 2006 – nämner han inte just den här dagen.
Det som han talar varmast om är engagemanget i  organisationen Mentor, som grundades av drottning Silva. Där har han och andra ledare ur näringslivet under många år fungerat som mentorer för ungdomar mellan 13 och 18 år och arbetat mot utslagning och droger.
– 12 000 ungdomar har varit med i programmet hittills, berättar han stolt.

Och han har fortfarande mycket att säga om utvecklingen i samhället och näringslivet.
– Elvy Söderström som fram tills nyligen var med i Socialdemokraternas exekutiva utskott sade, som kommunalråd i Östersund: ”Vi måste få hit riktiga företag” och menade då tunga industriföretag.
– Man är kvar i det gamla industrisamhället, hela den här tanken om produktion. Men industriverksamheten har flyttat bort till öst medan tjänsteföretagen blomstrar i den västra hemisfären.
– Jag säger, låt indier och kineser bli bra på matte och produktion. Inför retorik, psykologi, organisarionsteori, marknadsföring och ledarskap på schemat i skolorna, se till att vi kan utveckla det som vi är bra på när det gäller den sociala förmågan och kompetensen.
Det gamla industrisamhället är bakom oss, menar Jan Carlzon, det nya tjänstesamhället är sedan länge här.
– I det samhället har kvinnorna en otrolig konkurrenskraft. Jag brukar säga att jag är för kvotering – för männens skull. Vi behöver kvotera 50-50 i styrelserna, inte för att kvinnorna ska komma in utan för att det inte ska bli 70 procent kvinnor inom kort.
– Kvinnor dominerar idag på område efter område, framförallt på utbildningarna. Då känns det lite löjligt att börja diskutera styrelserepresentationen.
– Jag tror att männen behöver frigöras om de ska ha en chans i framtiden.

Mötet är allt, det är en käpphäst som Jan Carlzon kommer tillbaka till gång på gång.
– En amerikansk läkare har skrivit boken If Disney Ran Your Hospital, och har där tagit utgångspunkt i min bok. Om vi bara kan få läkare och sjuksköterskor att förstå att mötet är avgörande för hur patienten ska tillgodogöra sig vården så kommer vi att få en friskare värld. Det finns även en forskare i Lund som har använt min bok i arbetet med att hitta sätt att förlänga livet genom bättre kvalitet och bemötande snarare än med mediciner.
–  Patricia Tudor Sandahl har sagt att det är i mötet med andra människor som allt händer, människans utveckling sker i en relation.  Så är det verkligen. Men för att det ska ske måste man verkligen se en annan människa. Vi måste lära oss att bli oförskämt nyfikna på andra människor.

Men, säger kritiker, det här mjuka ledarskapet är det inte bara ett sätt för fega chefer att slippa ta ansvar?
– Nu snuddar du vid den största missuppfattningen! Machochefen som gör allting själv – att peka med hela handen kräver inget mod.
– Det här är det modigaste ledarskapet, när jag säger att ni har fullt ansvar inom ramen för den här vägen, då tar jag en jäkla risk. Att våga leda och skapa förutsättningar för att andra ska ta ledarskapet, det kräver mycket mer mod.
– Jag brukar likna det vid scenen med Klyftan i Ronja Rövardotter. Du måste lyssna in var  den rätta vägen ligger och sedan få med dig andra att hoppa över. Det är ett fantastiskt ögonblick och man ser det också i Ronjas ögon.
Jan Carlzon är flitigt citerad, men han väljer också själv gärna att citera andra, ofta Oscar Wildes ”Dina bästa tankar kommer alltid från andra människor.”

Idag talar Jan Carlzon mer om närvaro och acceptans än om förändring.
– Jag läser gärna Tomas Sjödins texter. Nyligen skrev han om hur han var på seminarium med någon profet. Hela dagen gick och han sade ingenting. Så reste han sig upp och sade ”Det är bra som det är”. Och så gick han.
Vd:n som gick in i krisföretagen och gjorde helomvändningar vill nu istället tala om det motsatta.
–  Så tänker jag, vi ska förvalta där vi står.
– Moder Theresa fick en fråga när hon besökte Sverige: ”Vad kan jag göra som skulle göra skillnad?” ”Gräv där du står, det finns alltid någonting i din närhet som behöver din hjälp.” svarade Moder Theresa.
– När man diskuterar det här med kvinnor i karriären, hör jag hur man inte gräver där man står, utan bara tänker på vad som händer sen.
– Det bästa sättet att lyckas är att göra något bra här och nu, gör varje uppdrag så bra du kan. Då kommer resten att komma av sig själv.

Nu måste vi förstås tillbaka dit där vi började. Vad har Jan Carlzon gjort för att lyfta fram kvinnor genom åren? Finns det exempelvis några kvinnliga företagare bland de investeringar som han har gjort?
– Jag vet nästan ingen kvinna som har presenterat en affärside för mig! Jo, ett par stycken var det, och det var helt verkligen inte någon bra affärsidé.
Men han söker inte efter traditionellt manliga entreprenörer och vill gärna se ene mindre homogen bakgrund hos företagsledningarna.
– När vi reste kapital för Fyndiq så presenterades alla i projektet med sina bakgrunder från Chalmers och Handels. Men vd:n, han kom från Balettakademin. Han hade dansat i Cullbergbaletten men haft en kort karriär och sedan gått in i strumpföretaget Happy Socks.
– Min grej är alltså det är inte säkert att man måste vara civilingenjör, man kan vara man eller kvinna eller balettdansör.
– Själv var jag var en av de första ekonomerna som fick en karriär i näringslivet utan att ha familjerelationer bakåt. På den tiden, i industrisamhället, var nästan alla civilingenjörer,

– Jag har inte prioriterat kvinnor, säger han ärligt. Bara de egenskaper som kanske i högre grad ses som kvinnliga, oavsett vem som bär dem.
– På SAS hade chefen för den operativa divisionen alltid varit en manlig pilot. Jag började med att ta in en man som var icke-pilot och det blev motstånd. Utan att tänka på det tog jag sedan in en kvinna. Jag bröt barriären, men inte med flit utan för att jag tog in just den personen.

– Vi som bär med oss budskapet aldrig sluta att tala om det kärleksfulla ledarskapet, att vi inte återfaller till att styra maskiner
– Jag har sett många kvinnor som anammat manliga egenskaper för att försvara sina ledarpositioner, men jag tror aldrig att det är bra med ett ledarskap som kommer ur rädsla.
– Det finns två faktorer som styr oss i alla avseenden i livet, rädslan och kärleken. Rädslan gör oss ofria, gör att vi tappar kreativitet och gör oss oförmögna att vara närvarande i möten.
– Jag tror alltid att kärleken vinner över rädslan.
– Om kvinnor vågar bejaka sin kvinnlighet så kommer det att ge sig själv med jämställdheten, precis som det har gjort i skolan.
– Och mannen måste befrias.

Catharina Hansson

Spara

Spara

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *