DET KVINNLIGA NÄTVERKET FÖR LEDARSKAP • FÖRETAGANDE • KARRIÄR

Jonna Bornemark | Religionen gav kvinnorna makt

Vi tänker oftast på religion som något som kan förtrycka kvinnor, oavsett tro. Men på 1200–talet var klostren en fristad och relationen med Gud kunde ge kvinnor mer makt än någonsin i dag.
Text Catharina Hansson

 

Filosofen och docenten Jonna Bornemarks studier av 1200-talsmystikern Mechtild von Magdeburg finns nu i bokform, Kroppslighetens mystik.
– Mechtild tillhörde beginrörelsen, en löst sammanhållen avantgardistisk rörelse som inte hade någon ledare och som formade sina egna levnadssätt. De skapade egna sätt att finansiera sin verksamhet i nära sammanhang med städernas framväxt, berättar Jonna.
– Det här var en period av kvinnlig avantgardism. Klostren var överfulla av kvinnor som ville leva ett annat liv än som mor och maka, som ville ha ett intellektuellt liv, och som ville ha en egen relation med Gud som inte gick via prästen.
Den här självständiga relationen till Gud gjorde att Mechtild och andra kvinnor fick makt och till och med kunde kritisera prästerskapet.
Beginerna var en stor rörelse, på en ort kunde upp till 19 procent av kvinnorna vara beginer.
Var det bara kvinnor?
–  Det fanns en handfull begarder, som de kallades, men de var lätt räknade.
– Beginerna var väldigt speciella. De antog inte den struktur som fanns i klostren, men de gav upp sina personliga förmögenheter och avgav celibatlöfte.

I sina studier har Jonna funnit att Mechtild hade en starkt erotisk dimension i sin relation till Gud. Det finns en mening där Mechtild skriver om nattvarden att ”Hon tar Jesus med händerna och gör med honom vad hon vill.” Det är förstås borttaget när man senare översatte hennes texter till latin, liksom allt annat som kunde ha sexuella undertoner.
– Mechtild har gått till eftervärlden genom sina texter, som är väldigt egensinniga. Man vet också att det var hon som skrev den första prosaboken som finns på tyska, allt hade tidigare skrivits på latin.
– Det här var ju innan tryckkonsten, så intressanta skrifter skickades runt mellan klostren i ett slags lånesystem, så även Mechtilds skrifter. Hennes tankar har haft stor påverkan på andra tänkare. Hon inspirerade definitivt teologen Meister Eckhardt och Dantes Divina Commedia.
– Det är spännande att se att religionen inte bara har varit förtryckande utan också befriande.

Jonna har läst Mechtilds texter i en filosofisk dialog, där hon undersökt erotiken, även könsskillnader och hur Mechtild använder språket för att bygga upp en auktoritet.
– Jag försöker få henne att möta mina tankar och se vilken gudsbild som växer fram – en yngling som hon kan möta som en jämlike. Trots att det är 800 år emellan oss så är vissa teman lika närvarande här som hos henne.
– Jag har också intresserat mig för det transcendenta. Att hon inte är så fast i sin egen tid och plats, för det finns ett annat som ät bortom. Man kan uppleva något liknande i filosofin och litteraturen eller till och med i historiska studier. Men kanske starkast i konsten. Jag tror att det är viktigt att ha ett ”bortom”, att inte vara uppäten av sin egen tid.

 

Kvinnliga tänkare – några exempel:
• Haddewyck av Antwerpen (1300-tal), poet och mystiker.
• Sankta Hildegard av Bingen (1098 – 17)kompositör, filosof, mystiker.
• Julian of Norwich (1342 – 1416), mystiker, den första kvinna som skrev en bok på engelska.
• Margery Kempe (1373–after 1438), mystiker och predikant.

Kroppslighetens mystik av Jonna Bornemark finns utgiven på Volante förlag.

Spara

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *