DET KVINNLIGA NÄTVERKET FÖR LEDARSKAP • FÖRETAGANDE • KARRIÄR

Monica Lindstedt, grundare Hemfrid: ”Vänta inte på att bli uppbjudna!”

monicaweb

Du kommer hem till ett nystädat hem som betalas med RUT-avdrag och på vägen har du kanske läst en gratistidning på tunnelbanan. Båda delarna kan du tacka Monica Lindstedt för, visionären och entreprenören som förändrat vår vardag på flera sätt.

 

”Hur fan har du kommit in där, är du inkvoterad?”
Första gången vi träffades, på Bonniers ledarskapsprogram, fick Monica Lindstedt den frågan av vår gemensamma chef Erik Skipper Larsen. Året var 1990 och hon hade sagt något tvärsäkert om de kommande portohöjningarna.
”Vad vet väl du om det”, sade han.
”Jag sitter i Postens styrelse”, svarade Monica och det var tydligen svårsmält.
Sedan dess har Monica Lindstedt haft många styrelseuppdrag i bland annat Systembolaget, JM och Lantmännen. Hon har startat tidningen Metro och tackat nej när Jan Stenbeck erbjöd henne vd-jobbet. Hon har startat Hemfrid och revolutionerat marknaden och politiken för hushållsnära tjänster.

– Jag tycker diskussionen om kvotering till styrelser är rätt trist. Den verkliga makten sitter i företagsledningen eller i ägandet. Det är märkligt att man inte ser det från det hållet, säger Monica Lindstedt.
– När man pratar om att kvinnor inte känner sig sedda, är det som om vi skulle stå vid dansbanan och vänta på att bli uppbjudna. Gör något intressant så att folk uppmärksammar dig istället!
– Initiativets makt, jag tror fortfarande på det.

Första jobbet efter Handelshögskolan var som vd-assistent i ett företag inom den tynande textilindustrin. Hon hade tråkigt och sade upp sig, men kunde sammanfatta erfarenheterna i Initiativets makt, som blev årets ledarskapsbok och gav henne en karriär som managementkonsult. Nästa gång hon anställdes var det som vd för tidningen Folket i Eskilstuna och där börjar idén om en gratistidning växa fram. Efter en kortare tid på Bonniers och som vd för Previa lanserar hon tillsammans med Per Andersson och Robert Braunerhielm idén till Metro. Jan Stenbeck nappar och idag finns tidningen i 23 länder.
Men hur långt räcker initiativets makt? Kvinnor startar eget, men de får inte finansiering?
–  Nej, men man är heller inte lika riskbenägen, säger Monica.
Men är det bra? Man hör inte talas om några kvinnor som tar sina bolag till börsen.
– Någonstans mitt emellan är ju bra. Att aldrig ta risk är inte bra men att sätta allt i pant och köra ända i kaklet behöver ju inte heller vara bra.
– Sedan kan man tänka… alla de här entreprenörerna som haussas upp, Spotifygrundarna och alla de här killarna, hur mycket äger de själva i sina bolag idag? Och – går det bra? Man bygger värde som det heter, men är det ett värde som varar?
– Det finns mycket att fundera kring när det gäller hållbart företagande.
Hur mycket har du själv satsat? Eller haft andra som satsat?

   
   

   
   

– Jag har ju gått igenom alla möjliga olika faser. Konsekvensen av det är att jag har ärr i själen och verkligen drar mig för att sätta mig i skuld och bli ekonomiskt beroende av banken eller av någon annan.
– Det tog sex år innan Hemfrid blev lönsamt. Jag fick satsa mycket själv, men också ta in andra. Sedan när it-kraschen var ett faktum ville inte mina finansiärer vara med längre. Då stod jag där med min tvättade hals. Vi (Monika och fyra andra mer långsiktiga delägare/Reds anm) fick spola tillbaka bandet och se hur vi skulle kunna köpa tillbaka bolaget.
– Ett riskkapitalbolag har ju ofta en investeringshorisont på tre eller fem år och om man inte flyger eller kan säljas vidare, då har de inget tålamod. De satsar inte pengar för att de tycker att jag är gullig.
Så investerarna ville antingen lägga ner eller avyttra. Monica Lindstedt fick hitta andra sätt att finansiera ett utköp. Hur mycket handlade det om?
– Miljoners miljoner, det var att ta mycket risk. Men det blev en förhandling och en avbetalningsplan på flera år. Men vi gjorde det.
Hur lång tid tog vändningen?
– Det tog sex år att börja visa svarta siffror, sedan tog det ett antal år till att betala tillbaka allt som vi hade lagt ner.
Blev det som du hade tänkt?
– 1998 sa jag lite kaxigt att jag vill att Hemfrid ska bli ett begrepp, en bransch och en folkaktie senast 2004 och jag hade fel på samtliga punkter. Senare har det blivit ett begrepp, ja. Och det har blivit en bransch – jag hörde just att det finns 17 000 andra bolag i vår bransch.
– Men när det gäller att skapa en folkaktie så har jag ändrat uppfattning. Ett företag som vårt ska inte vara på börsen, i alla fall inte i närtid.
– Jag har lärt mig att ting tar tid, ska man bygga upp något som är hållbart så tar det tid. Tålamod är en underskattad dygd i den här världen.

”En undersökning visade att
kvinnor
som köper hushållstjänster
har
bättre lönetuveckling ”

Men kan inte börsen vara ett hållbart alternativ?
– Behöver man pengar så är börsen ett ställe där man kan få det. Men många vill bara komma till börsen för att det är häftigt och då är man inte klar över vad det betyder. Idag finns ju också andra alternativ, som Founded by me och liknande.
– Nu är ju väldigt många kvinnor nöjda om de skapar ett levebrödsföretag. Det är väldigt få kvinnor som bygger stora företag. Monica Renstig har tittat på det här och det fanns då bara 84 kvinnor som har grundat bolag med över 25 miljoner i omsättning.
Hur mycket omsätter Hemfrid?
– Vi omsatte 394 miljoner förra året. Nu siktar vi på en halv miljard inom ett år. Det blev lite hack i kurvan eftersom regeringen bestämde sig för att halvera RUT.
Taket för RUT-avdraget sänks från 50 000 till 25 000 kr och ska inte längre omfatta matlagning eller avancerad städning. Vad innebär det?
– Jag tycker att det är ett otroligt oklokt förslag, för att om man nu säger att jobben är den viktigaste frågan, varför lägger man då snubbeltråd över en bransch som faktiskt anställer folk?
– De argument man får höra är att man inte ska subventionera en bartender i Djursholm eller en poolrengörare. 99,9% av de som köper RUT-tjänster gör ju det för att få ihop livet. Det handlar mer om att kasta ett köttstycke åt vänster än att driva någon verklig politik som skapar sysselsättning.
Man vill inte minska ROT-avdraget på samma sätt. Den manligt dominerade hantverkarbranschen drabbas alltså inte på samma sätt som kvinnorna i städbranschen. Är det ingen som talar om könsdiskriminering?
– Det finns en dimension av det. Man argumenterar att ROT skapar jobb i andra sektorer, att det måste ju produceras ett fönster om det ska kunna sättas in. Men man hör också argument som ”männen försörjer en familj”.
– Vår bransch skapar nya jobb inom flera sektorer, vi har företagsbilar, vi köper in produkter, vi har personer som jobbar med administration och försäljning. Det är kort tänkt att argumentera på det sättet.
– I våras publicerades en undersökning som visar att kvinnor som köper tjänster till hemmet har en bättre löneutveckling än kvinnor som inte gör det.
Det har varit lite si och så med din egen lön genom åren, men när du nu har börjat ta ut vinst blev det skandalrubriker?
– Det där är ju våra upparbetade vinster. Hemfrid gick med förlust i många år och jag har personligen satsat mycket pengar och avstått mycket. Om man då kan betala sina skulder och spara till pensionen så tycker jag inte att det är något konstigt med det.
– Man betalar för att jobba. Den sista som får lön är man själv. Journalisterna som skrev om det här tyckte att man skulle höja personalens löner istället för att ta ut vinsten. Men det är ju inte någon i min personal som är beredd att ta risk, eller väldigt få i alla fall. Att det efter femton år börjar gå bra, det ska man som företagare ha något för.

Men hur fan kom du nu in i Postens styrelse? Var du inkvoterad?
– Jag var VD för tidningen Folket och Posten ville ha någon från tidningssidan för att få en representation av olika intressenter i Postens verksamhet. Jag satt där länge och var med om att bolagisera Posten.
Du är något av ett styrelseproffs. Det gör ju att man ser dig som en maktfaktor.
– Jag brukar säga så här, sitter man i en styrelse så har man allt ansvar men inget inflytande. At the end of the day så är man helt i händerna på att företagsledningen förser en med rätt uppgifter och at the very end of the day så är det ägaren
som bestämmer.
Men nog är man mer än bara en gisslan? Vad har man för uppgift som styrelse?
– Man ska vara ett bollplank och en kritisk, men inte överkritisk, värderare av det som företagsledningen presenterar. Man ska vara klok och förståndig. En styrelse är ju ett strategiskt organ, man ska inte vara nere i det operativa och hålla på.
– Man sitter i styrelsen för att värna bolaget, inte något särintresse. Det finns ju ganska noggrant beskrivet i aktiebolagslagen.
Varför ska man ta ett styrelseuppdrag?
– Det är väldigt bildande och intressant och många gånger svårt, svårt att fatta kloka strategiska beslut.
Ska man se det som en möjlighet att utvecklas?
– Man kan se det som en utvecklingsmöjlighet för en själv, men också att få möjligheten att bidra med något – branschkunnighet eller andra perspektiv. Det viktigaste uppdraget man har i styrelsen är att se till att bolaget har rätt VD.
Och där har man väl ändå makt?
– Ja, där har man makt.
Skulle det då inte finnas några fördelar med fler kvinnor i bolagsstyrelserna?
– Kön är inte avgörande, men det är viktigt att det finns olika perspektiv.
Vad har du för styrelse i dina egna bolag?
– Jag skaffade mig en styrelse på en gång när jag grundade Hemfrid och det var ju för att jag ville ha kloka människor ombord som kunde vara strategiska bollplank till mig. Jag är väldigt glad över min styrelse. Sammansättningen har varierat då jag har haft lite olika behov genom åren. Ett litet startupbolag behöver en annan styrelse än ett bolag med 1 800 anställda och över 400 miljoner i omsättning.
Hur hittar man sina ledamöter och hur värvar man dem?
– Man får spana och ofta när man börjar en verksamhet så kan man ju inte betala egentligen. Där vet jag att många byter goda råd mot ägarandelar och det är ett fullt möjligt sätt. Men problemet är att den som går in och hjälper till kanske aldrig får något värde på sin ägarandel. När man går in som styrelseledamot i ett litet bolag är arvodet i bästa fall ett basbelopp.
– Det här kan vara en överraskning för kvinnor som gått utbildning i styrelsearbete och vill ha uppdrag.

Avslutningsvis, vad skulle du vilja ge för råd till den som vill satsa på sin idé och sitt företag?
– Det första jag skulle säga är att ting tar tid. Det behövs lika mycket tålamod som någonsin mod. Det tar tid att kunna leva på sin idé. Man ska försöka vara så klok och förståndig som det går.
– Ha ordning och reda på pengarna. Du måste ha koll, du måste ha grepp om hela affären. Du behöver inte sitta och bokföra själv, men den som gör den typen av jobb behöver ha samma idé i huvudet om vart man ska.
Vad betyder affärsplanen?
– Man ska inte tro att man har ett företag bara för att man har en affärsplan. Och den kan behöva ändras ganska många gånger.
– Jag tror det var Hans Werthen som sa, ”Jag ägnar mig inte åt planering, jag ändrar mig åt parering”.
– Du kan inte tänka ut allt bakom ett skrivbord innan du ens har startat. Det händer så mycket, verkligheten överträffar dikten allt som oftast.

Catharina Hansson

Spara

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *