DET KVINNLIGA NÄTVERKET FÖR LEDARSKAP • FÖRETAGANDE • KARRIÄR

Sofie Lindblom | Sofies värld

Hon blev ingenjör lite av en slump, har haft 20 olika jobb, levt hippieliv (och nästan varit bilmekaniker) i Australien, öppnat dörrar andra inte ens vågar knacka på och bara gått in. Möt Sofie Lindblom, Global Project Innovation Manager på Spotify, som berättar om varför jävlaranamma är minst lika viktigt – kanske viktigare – än talang.

Text Catharina Hansson

 

SOFIE LINDBLOM ÄR  TILLBAKA i Stockholm. Hon har inte bott här fullt ut på åtta år, och smakar fortfarande på begrepp som ”hemma”, ”gå till jobbet” och det hittills ganska okända ”vara ledig”.
– Jag har lätt att jobba för mycket när brinner för det jag gör. Jag har svårt att hålla mig till 40 timmar i veckan. Men jag tränar på det!
Efter vad hon beskriver som en klassisk ”hitta sig själv”-resa har hon vid 24 års ålder fått jobb på det omsjungna företaget Spotify. Med svenska grundare, en enorm marknad och gigantiska framgångar vill man fortsätta vara världsledande inom innovation samtidigt som man växer snabbt: hur kommer man vidare, hur blir man ännu bättre?
MEN FÖR SOFIE var vägen till Spotify en berg-och-dalbana.
– Jag har hunnit göra många saker för att vara 27 skulle man kunna säga. Jag bodde en tid i Frankrike som bartender, har suttit i kassan på snabbköp, stått på alla avdelningar på Åhléns och haft en snabb karriär på ett dagis. När jag bodde i en buss och åkte runt i Australien blev jag nästan bilmekaniker på kuppen, eftersom bilj**eln gick sönder hela tiden! Vi får skylla oss själva som köpte ett vrak med 30 år på nacken, men den var väldigt “hippie” så vi var nöjda.
Att jobba i affär var inte för henne  (förutom mötet med kunderna), och de barnen på dagis tyckte Sofie var lite läskiga och väldigt oberäkneliga.
– Det är ju standard i min generation, man ska hitta något att jobba med som är roligt, gärna kreativt, det kan framkalla mycket ångest när man inte vet vad man vill göra. Vilket var fallet för mig. Så jag bestämde mig för att testa massor av olika saker för det verkade lättare att hitta det jag inte ville göra än min “passion”.
Men lite ledtrådar hade hon fått. Genom det myckna resandet, både med familjen som liten och senare, hade hon lärt sig att Sverige inte var världen. Hennes familj tillhörde heller inte de som tryckte på fina, dyra hotell, utan bodde oftare billigare och äventyrligare.
– Då blir man motiverad att gå ut och se mer, uppleva mer. Och det var nånstans här jag började inse att man måste testa många saker för att hitta sin passion.

UNDER TIDEN I AUSTRALIEN kände Sofie att nu gick det inte att komma undan det där med utbildning längre.
– Ja, jag kände att jag började bli gammal – redan 20, snart skulle det vara för sent! Så jag sökte jurist, ekonom, arkitekt, läkare… men jag var ju rädd för blod, så läkare var kanske inte så lyckat, och en arkitekt måste ju kunna rita, och det kan jag inte… Och så mitt i alltsammans upptäckte jag att jag inte hade rätt kurs i matte.
– Men till slut bestämde jag mig för ingenjör, och fick då nöja mig med den utbildning det fanns plats kvar på efter mitt velande, inte den jag ville läsa. Tack vare reglerna om kompletterande matematikkurs gällde inte mina betyg längre så jag kom dessutom inte in. Jag hade hört att det var lätt att få jobb, och tjäna bra pengar om man blev ingenjör. Det är ju egentligen helt fel motiv för att hoppa på en femårig utbildning och ta studielån, men det tänkte jag inte så mycket på just då. Jag har alltid varit skeptisk till “mallen”  – att man först ska plugga, och gärna ha ett fantastiskt singelliv, sen ska man göra karriär, och till slut träffa mannen/kvinnan i sitt liv och skaffa barn. I början av min utbildning tyckte jag det var hemskt, jag vantrivdes och ville hoppa av. Men min kära mamma sa att jag måste ge det tre månader, det måste man med all förändring…

HON LÄSTE INRIKTNING elektronikdesign, och Sofie hamnade med killar som gillade att löda kretskort, tämja hårdvara och möjligen knacka lite kod. Själv hade hon aldrig skrivit en rad programmering, och gillade att resa och dricka vin. Fast när hon insåg att hon var sämst i klassen insåg hon att hon måste skärpa sig.
– Under min första termin visade det sig att jag visste kunde bli kompis med killarna i min klass som jag först trodde att jag inte hade något gemensamt med, de var ju helt fantastiska.
– Men jag hade också upptäckt ett annat spår – vi hade samma mattelektioner som medieteknikprogrammet, och jag förstod att den inriktningen passade mig bättre. Det var en utbildning som mixade det kreativa och det logiska. Även om det var väldigt mycket matematik och programmering fanns det också inslag av design och produktutveckling, en utbildning där media och teknik möter varandra. Och det var roligt. Jag hade inte tänkt att det hörde till teknik, men det gör det ju, så jag bytte och hamnade helt rätt, av en slump.

SOFIE JOBBADE HALVT IHJÄL sig för att få stipendium utomlands. Hon lyckades, och gjorde sitt tredje år på International University of Singapore.
– Alla där var mycket smartare än oss svenskar, de pluggade på ett helt annat sätt. Här brygger man vin och springer omkring i overall, där var hela campus rök- och alkoholfritt, och eleverna nästan bodde i biblioteket. Det var bara studier, det var allvar, det var allt man gjorde. Det är ju mycket dyrare att plugga där, så familjen har ofta bara råd att skicka ett barn. Då får man en helt annan press på sig.
Sofies nya kurskamrater frågade henne vad hon gjort för internships. Sofie visste knappt vad det var. Själva hade de varit på Google, Facebook och alla andra coola företag.
– De hade snygga portfolios som visade vad de gjort i skolan, egna hemsidor… jag hade ingenting. Och vad skulle jag ha visat på sofielindblom.com? Att jag har jobbat på Åhléns?
NÄR SOFIE KOM HEM igen var hon taggad till tusen. Hon kämpade med sina algoritmer på ett alldeles för stort tangentbord (svårt med små händer), och skaffade sig sommarjobb som rådgivare på en finansbank via en släkting. Och så hittade hon Womengineer.
– Jag tänkte direkt att det här vill jag jobba med. Att bryta de här stereotyperna och visa att man kan göra allt som är roligt och vara nördig – och tjej!
Womengineer (womengineer.org) är en organisation som jobbar för att det 2030 ska vara jämn könsfördelning på alla Sveriges ingenjörsutbildningar. Huvudfokus är på bloggarna, där kvinnliga ingenjörsstudenter på olika universitet bloggar om sin vardag, allt från vad man läser för kurser till studentlivet. Sofie började blogga, och engagerade sig i ”I Introduce a girl to engineering day” (www.igeday.com), där tjejer mellan 12 och 19 år får följa med kvinnliga ingenjörer till deras arbetsplatser under en dag.
– Nu har jag slutat blogga, men sitter i styrelsen. Det är så häftigt att man genom digitaliseringen kan nå ut till någon som sitter i sitt rum och inte kan bestämma sig, precis som jag gjorde för 10 år sen – och hittar de till oss hoppas jag att vi kan ge dem en bra bild av vem som kan bli ingenjör (vem som helst) och de möjligheter som idag finns (så många).

INSPIRERAD AV sina grymma kurskamrater i Asien bestämde sig Sofie för att göra precis som de – och försöka komma in på ett internship på Spotify.
– Jag lyckades bli uttagen som 1 av 100 studenter inbjudna till ett event som de ordande. Det var efter det eventet som jag vågade söka deras internship. Jag hade fortfarande inte så mycket att visa upp. Man måste vara modig, alla börjar med ett blankt CV, och det är så himla jobbigt att göra det. Det gick inte den gången. Jag fick inte internship för sommaren 2014.
Spotify sökte dock också studentambassadörer på de största universiteten, och Sofie passade in – mest för att hon hade ett stort kontaktnät, tror hon.

SOFIE JOBBADE HÅRT med en rad lyckade aktiviteter som studentambassadör och vågade till slut fråga sin chef om han kunde tänka sig att rekommendera henne internt för ett internship sommaren 2014 (skam den som ger sig). Det kunde han tänka sig och helt plötsligt hade hon ett möte med Rochelle King, som är Spotifys ”Global VP of Design and User Experience”.
– Jag var så starstruck att jag nästan inte kunde prata. Men det blev bra i alla fall, och jag anställdes direkt på plats i det där lilla mötesrummet. Min roll var att hjälpa Rochelle bygga upp ett globalt Design team. Jag satt med i hennes ledningsgrupp och jobbade med allt från operations till teamets välmående till hur vi skulle arbeta tillsammans över fyra tidszoner. Det var otroligt spännande och jag lärde mig massor.
– Jag frågade senare vad som fått henne att anställa mig med mitt relativt blanka CV. Hon sa att hon såg potential i mig och att det är en av de chanserna hon tagit på Spotify som hon är stoltast över.

DET VAR SPÄNNANDE att jobba på ett globalt företag som växte så det knakade, och Sofie gjorde även senare sitt exjobb på Spotify parallellt i sin roll i designteamet. Det var då hon började titta på det här med innovation – tänk att man kan jobba med det!
Sofies exjobb A framework for innovation in an industry where everything is innovative gick ut på att hon undersökte hur de jobbar med innovation på Spotify för att sedan jämföra det med 20 företag som hon besökte i Silicon Valley. Resultatet blev en rad identifierade utmaningar Spotify stod inför när det kommer till innovation samt rekommendationer hur de kunde börja jobba för att möta de utmaningarna. Innovation blev en viktig fråga för Spotify i exakt samma veva, så tajmingen var extremt bra.

INNOVATIONSSTRATEGI, handlar om hur ett företag planerar att jobba med innovation. Det är ett område som växt i bredd och komplexitet de senaste åren. Mycket på grund av att förändringshastigeheten i alla brancher accelererat tack vare snabb teknisk utveckling och digitalisering. Numera är det ett område företag måste investera i om de vill finnas länge. I stora drag handlar det om att bygga upp strukturer och system som kan omsätta kreativitet till värde. Exakt hur det ser ut beror på vilket företag du frågar.

EX-JOBBET TOG ETT HALVÅR, och efter det tog Sofie rollen som projektledare för att utveckla Spotifys innovationsstartegi. Vad som skulle vara ett sex måanders projekt blev ett 12 månaders projekt och sedan ett permanent team som Sofie då blev chef över.
– Vi insåg att innovation är inget man är “klar” med, vi måste ha ett konstant fokus och utveckla våra strategier i takt med att Spotify växer och utvecklas. Jag har jobbat i roller där jag varit i kontakt med många delar av organisationen, så jag har lärt mig kulturen och vet hur vi får saker gjorda. På Spotify är det viktigt att innovation integreras i alla delar av organisationen, det är inte reseraverat till ett avskilt R&D team. Vi tror att vi behöver allas smarta ideer för att lista ut hur vi ska forma framtiden. Jag tror verkligen att det är det framtida sättet att jobba med innovation, oavsett företag och bransch.

BÅDE SOFIE OCH SPOTIFY jobbar även med de kontaktytor som finns för att få in fler kvinnor i branschen. Tekla-dagarna på KTH är ett exempel, Kodcentrum en annan.
– Det kommer råda brist på cirka en  halv miljon ingenjörer inom EU år 2020 om vi fortsätter i nuvarande takt. Denna potentiella kompetensbrist gör att teknikföretag måste ta ansvar och  jobba tillsammans för att inspirera unga (framförallt tjejer) att söka till tekniska utbildningar. Så om ett företag vill finnas kvar länge måste de jobba för att få in fler tjejer och mer mångfald på de utbildningar som sedan leder till jobb. Vi gör mycket kring just dessa frågor. Det är denna typ av engagemang som gör mig stolt och glad över att jobba på Spotify.
Sofie trivs bra, även om hon nog inte tänker satsa på någon guldklocka om 30 år. Men man ska aldrig säga aldrig.
– När jag tänker på den resan jag har fått göra med Spotify blir jag rörd. Jag gick från Studentambassadör till intern till att leda Design Operations till att skriva mitt exjobb om hur vi jobbar med innovation till den rollen som jag nu har idag. Det är en roll som bara har växt och blir mer spännande för varje dag som går. Mycket är tack vare min fantastiska chef Rochelle. Jag kallar henne Batman, hon kallar mig Robin. Men givetvis handlar det också om att jag bestämde mig för att göra mitt bästa, jämt. Lära mig allt om musikindustrin, design, produktutvecklingen, innovation eller vad jag nu kunde tänkas behöva lära mig. Jag liksom lever i mitt jobb och tänker på det jämt. Den stilen kanske inte får ett MVG i “work life balance”-skolan men den skolan har nog ändå aldrig varit för mig. Jag gillar att gå all in och har svårt att göra något “lite”, på gott och ont.

NÅGON GÅNG I FRAMTIDEN är Sofie nyfiken på att starta eget. Men då gäller det att vara beredd på slitet – ingen semester, ingen lön – saker som hon just börjat vänja sig vid.
– Och någon gång vill jag testa att jobba på ett föreatg som är mycket större eller mycket mindre – eller kanske båda. Och någon gång vill jag ha familj och barn och allt det där.
– Just nu försöker jag att inte hetsa för mycket, utan stå i nuet och njuta av det. Jag har förtjänat det. Använda mina semesterdagar, träna och träffa familjen. Visst, det vore coolt att bli den nya Clayton Christensen, forska om innovation och bli inbjuden att föreläsa över hela världen. Men å andra sidan… vi försökte bjuda in honom hit, men han ville ha en miljon och förstaklassbiljett för sig och sin fru…
Spotify, Sofie själv och alla tekniksugna tjejer är nog gladast om Sofie fortsätter att vara just Sofie.  •••

 

3 frågor om jämställdhet

Har du något råd till kvinnor som vill lyckas i din bransch?
– Något som jag experimenterar mycket med är balansen mellan det professionella och det personliga. Är man för formell blir det så tråkigt att man smälter in i väggen. Men låter man personligheten ta över helt kan man framstå som naiv (speciellt om man är ung) och oseriös. Man vill hitta balansen där man känner att man kan vara sig själv men samtidigt får fram det man är duktig på. Kan inte säga att jag hittat den perfekta balansen men jag är medveten åtminstone. Om man tittar mer branchspecifikt så har jag haft en otrolig nytta av att ha en relativ bred backgrund vilket gör att jag har förståelse för och kommunicerar bättre med alla olika team i innovationsprocessen. Allt från kodare, till designers, till produktägare till marknadsförare, jag kan prata deras språk för jag förstår deras expertisområde. Det har varit otroligt värdefullt.

Hur ser du på kvinnors position i näringslivet idag?
– Komplex. Jag längtar till den dagen då vi inte behöver prata om kvinnor eller någon annan minoritets ”position” i samhället utan istället baserar beslut och konversationer på kompetens. Vi är på väg åt rätt håll men det går alldeles för långsamt.

Vilka frågor är viktigast för kvinnors jämställdhet nu eller i framtiden?
– Det finns så många! Hur vi kan förändra strukturer och normer i samhället? Vi påverkas mer än vi tror av dessa strukturer i alla beslut från stora som när vi skaffar barn (vem tar större delen av föräldraledigheten: oftast kvinnor) till små (vem plockar undan kaffemuggarna efter mötet: oftast kvinnor). Lika lön! Orimligt att vi fortfarande inte lyckats uppnå detta 2016, pinsamt, hur svårt kan det vara, blir så arg.  Hur vi rekryterar men kanske framförallt hur vi befordrar kvinnor. Det finns ett glastak för kvinnor och det är synligt i de flesta ledningsgrupper i de flesta bolag (finns bra TED Talk på ämnet). Hur vi lyfter fram fler kvinnliga förebilder och får unga tjejer att förstå hur spännande denna bransch är. Jag kan fortsätta i en evighet men stannar här så detta inte blir en bok.  •••

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *